Alla inlägg av Karin Michanek

Lite tips om att odla i pallkragar

Det finns många fördelar med att odla i pallkrage. Jorden blir varmare än på friland så du kan oftast börja så tidigare än det står på fröpåsarna. Dessutom går det att sätta plantorna närmare varandra eftersom jorden ofta är mer näringsrik än i ett trädgårdsland.

Det kan vara bra att fundera på vad man vill odla eftersom olika växter kräver olika djup. Exempelvis behöver potatis och morötter ett djup på minst två pallkragar på varandra medan smultron och jordgubbar klarar sig med en pallkrage. Har du problem med att böja dig ner är det idealiskt att ställa tre kragar på varandra så odlingsytan kommer upp i midjehöjd.

Göra i ordning pallkragarna första gången

Det finns ett par sätt att få pallkragarna att hålla längre. Dels kan man lägga på ett lager eller två av linolja på insidan. Sedan kan man också klä innerväggarna med sopsäck. Täck därefter botten på pallkragen med markduk/markväv/fiberduk och låt den gå en bit upp på väggarna.

Bottna gärna med ris, perennstjälkar eller delvis nedbruten kompost. En pallkrage rymmer ca 200 l jord så då sparar man in lite av kostnaden av köpejord. Ta inte för mycket gödsel vid första sådden. En bra början kan vara att fylla pallkragarna med hälften planteringsjord, hälften stallgödsel och eventuellt ett litet lager såjord överst.

Utnyttja pallkragen för olika behov

Nuförtiden finns det många tillbehör man kan köpa till pallkragarna för att kunna utnyttja dem på bästa sätt.

Växelodling

För att uppnå bästa resultat och hålla sjukdomar borta är det fördelaktigt att växelodla, d.v.s. att att aldrig låta samma typ av växter odlas i samma jord påföljande år utan cirkulera mellan olika platser. Med pallkragar blir det extra lätt.

Här nedan ger vi exempel på ett växlingsodlande på 5 år.  T.ex. odlar du i år näringskrävande växter i låda 1. Nästa år odlar du dessa i låda 5 där du i år odlat gröngödslingsväxter som kommer de näringskrävande växterna till godo nästa år.

Sallad och spenat kan odlas var som i lådorna mellan de andra grönsakerna.

Låda 1                                                                                                                         Näringskrävande växter som behöver ordentligt med gödsel
Exempelvis kål, purjolök, tomat, gurka, majrova, kålrabbi, majs, selleri, broccoli, pumpa

Odla även en del kryddväxter här så skadeinsekterna förvillas av den starka doften och inte hittar till kålen.

Låda 2                                                                                                                               Medelkrävande växter som behöver lite gödning
Exempel på detta är rotfrukter, t.ex. morot, kålrot, persiljerot och palsternacka. Betor och lök men inte purjolök och vitlök eftersom de är näringskrävande

Låda 3                                                                                                                                          Icke krävande växter. Näring behöver inte tillföras.
Här hittar vi jordärtskocka, potatis, sallad

Tips: bondbönor bland potatisen brukar ge bra resultat.

Låda 4
Här odlas växter som berikar jorden
Baljväxter, bönor, ärter

Låda 5
Enbart gröngödslingsväxter
När man skördar arbetar man ner plantorna i jorden vilket ger näringsrikt organiskt material till nästföljande näringskrävande grupp i lådan.

Form och färg

Sätt gärna lite färg på pallkragarna. Varför inte engelskt rött, dalablått eller grön umbra.

Du kan också vinkla kragarna och leka med olika former.

Vill man fördjupa sig i pallkrageodling kan man läsa  bl.a. följande böcker:
Eva Robild ”Odla i pallkrage” och ”Maxad skörd i din pallkrage”
Nina Bergström ”25 smarta pallkragar” och ”12 månader med din pallkrage

     Några har frågat om vår nya stilrena logga 

När vi förra året gick ut med en förfrågan hörde Lasse Mellquist av sig och erbjöd sig att utforma vår nya logga utefter vissa önskekriterier. Det känns extra kul att just Lasse kom till vår hjälp, inte bara för att han i sitt dagliga liv arbetar med layout utan främst för att han är flerårig kolonist (Engarns KTF i Vaxholm) och gärna är med och utvecklar kolonirörelsen.

Är du verksam inom ett speciellt område eller har några färdigheter som skulle gynna Östra regionen. Är du duktig inom ett ämne du skulle kunna tala/föreläsa om så hör gärna av dig!

Årsmöte på Skansen

 

 

 

Östra regionen är sedan några år tillbaka medlemmar i Stödföreningen för Skansens koloniträdgårdar där vi på så sätt stödjer verksamheten och ser till att kolonistugorna på området kan vara i bruk.

Som ombud från Östra regionen fanns i år Lisbeth Olofsdotter-Arvidsson och Karin Michanek på plats på årsmötet som i så många andra föreningar 2020 hölls digitalt, i år med Helena Westerling från Koloniträdgårdsförbundet som mötesordförande och numera förbundsrådsordföranden Örjan Sjödin som protokollförare.

Det rapporterades att årets första hälft har varit tung för Skansen då många besökare har uteblivit p.g.a. pandemin, speciellt turister från andra länder. Skansens VD, John Brattmyhr, berättade att en dag i mitten av juni hade man 587 besökare att jämföra med förra årets 10 600 samma dag.

Man har fått lov att dra ner på investeringar och underhåll, artister måst bokas av och man har inte kunnat erbjuda de 600 sommararbetarna jobb. Dock har flera privatpersoner velat stödja Skansen och nu har man även fått omställningsstöd för att fungera fram till våren 2021.

Vidare kom det på mötet upp att Skansens kolonister vill få ta större del av arbeten vid kolonistugorna på Skansen och att detta bör lyftas till kolonikommittén.

Koloniträdgårdsförbundet fyller 100 år nästa år och har startat en kampanj där målet är att 1000 träd eller buskar ska planteras fram till jubiléet för att främja mångfald och gynna insekter.

Förslag kom upp att stödföreningen skulle kunna bekosta inköp av träd eller buske för plantering vid kolonistugorna med pressen närvarande för att belysa hur viktiga träd är och lyfta fram stödföreningen. Samtidigt kan det staket som behövs köpas in.